Sjukhistorien.....
Tindra blev ju som sagt sjuk med feber förra måndagen. Hon hade hög feber (40,2) och på onsdagen låg honom bara helt utslagen i soffan, andningen var då också väldigt påverkad. På torsdagen ringde jag sjukvårdsrådgivningen som sa att det går hög feber och förkylningar så det var ingen fara, men de tyckte ändå att någon borde kolla hennes andning.
Så på eftermiddagen åkte vi till närakuten. Där fick vi träffa en läkare som jobbade med "på löpande band-tekniken" vilket gjorde att vi åkte därifrån utan att Tindra fått hjälp med sin andning och med pencillin som vi inte visste riktigt vad den var mot. Han sa att hon var lite rosslig på lungorna och röd i ena örat...... Så vi fick hostmedicin också.
Pencillinet som vi fått utskrivet var så äckligt så Tindra kräktes så fort hon kände doften av det.... Så på fredagen fick vi fixa nytt pencillin och på eftermiddagen åkte vi in till Danderyds barnakut, eftersom vi kände att vi faktiskt inte fått någon hjälp av närakuten.
Väl där fick vi veta att Tindra hade dubbelsidig öroninflamation och väldigt tungt med andningen, så hon fick inhalera och få kortisontabletter. Doktorn tyckte inte att själva andningen blev så mycket bättre av medicinen så hon fick också ytterligare en medicin mot andningen. Hennes allmänntillstånd blev däremot mycket bättre så på kvällen fick vi åka hem igen med order om att medicinera mycket med Pulmicort och airomir, oc återkomma på lördagen om hon inte var bättre. Fick även veta att hostmedicinen som vi fick utskriven egentligen inte har någon verkan på Tindra eftersom den har samma effekt som airomir. Usch tänk att det får jobba såna okunniga människor på en akutmottagning, han borde vetat att hon inte skulle ha den medicinen.....
Så på lördagen var Tindra iallafall feberfri, men andningen var inte bra så det blev ett nytt besök på Ds barnakut. Inhalera igen, kortision igen. Läkaren sa att hon låg i gränslandet mellan att behöva läggas in och att kunna åka hem. Eftersom hon svarade bra på medicinen så fick vi åka hem och återkomma på söndagen om det behövdes.
På söndagen var Tindra otroligt slö och ville bara sova, andningen var fortfarande ansträng, så vi åkte in igen. Nu kunde de ändå se att hon var på bättringsvägen och hon behövde inte inahlera så mycket. Doktorn sa att ena lungan var väldigt slemmig och att det ev kunde vara en lunginflammation. Men eftersom vi hade all medicin man kan tänka sig så fick vi åka hem och komma tillbaka om inte blev bättre.
Nu är Tindra mycket bättre, hon är glad och busig. Sover väldigt mycket och väldigt bra, fortfarande lite tung i andningen men inte så farligt. Så imorgon skall hon få prova att gå till förskolan ett tag så hoppas vi att vår lilla älsklingstjej skall få vara frisk nu!!!!!!!
Så på eftermiddagen åkte vi till närakuten. Där fick vi träffa en läkare som jobbade med "på löpande band-tekniken" vilket gjorde att vi åkte därifrån utan att Tindra fått hjälp med sin andning och med pencillin som vi inte visste riktigt vad den var mot. Han sa att hon var lite rosslig på lungorna och röd i ena örat...... Så vi fick hostmedicin också.
Pencillinet som vi fått utskrivet var så äckligt så Tindra kräktes så fort hon kände doften av det.... Så på fredagen fick vi fixa nytt pencillin och på eftermiddagen åkte vi in till Danderyds barnakut, eftersom vi kände att vi faktiskt inte fått någon hjälp av närakuten.
Väl där fick vi veta att Tindra hade dubbelsidig öroninflamation och väldigt tungt med andningen, så hon fick inhalera och få kortisontabletter. Doktorn tyckte inte att själva andningen blev så mycket bättre av medicinen så hon fick också ytterligare en medicin mot andningen. Hennes allmänntillstånd blev däremot mycket bättre så på kvällen fick vi åka hem igen med order om att medicinera mycket med Pulmicort och airomir, oc återkomma på lördagen om hon inte var bättre. Fick även veta att hostmedicinen som vi fick utskriven egentligen inte har någon verkan på Tindra eftersom den har samma effekt som airomir. Usch tänk att det får jobba såna okunniga människor på en akutmottagning, han borde vetat att hon inte skulle ha den medicinen.....
Så på lördagen var Tindra iallafall feberfri, men andningen var inte bra så det blev ett nytt besök på Ds barnakut. Inhalera igen, kortision igen. Läkaren sa att hon låg i gränslandet mellan att behöva läggas in och att kunna åka hem. Eftersom hon svarade bra på medicinen så fick vi åka hem och återkomma på söndagen om det behövdes.
På söndagen var Tindra otroligt slö och ville bara sova, andningen var fortfarande ansträng, så vi åkte in igen. Nu kunde de ändå se att hon var på bättringsvägen och hon behövde inte inahlera så mycket. Doktorn sa att ena lungan var väldigt slemmig och att det ev kunde vara en lunginflammation. Men eftersom vi hade all medicin man kan tänka sig så fick vi åka hem och komma tillbaka om inte blev bättre.
Nu är Tindra mycket bättre, hon är glad och busig. Sover väldigt mycket och väldigt bra, fortfarande lite tung i andningen men inte så farligt. Så imorgon skall hon få prova att gå till förskolan ett tag så hoppas vi att vår lilla älsklingstjej skall få vara frisk nu!!!!!!!
Kommentarer
Trackback