Tindra & Hugos blogg!!!

I tisdags var vi hos barnläkaren på återbesök för Tindras luftrör. Hon konstaterade då att det var bättre, men inte helt bra. Det tjuter fortfarande när hon andas. Så vi fick en "Nubinette" (inhalator) med medicin utskriven. Den skall Tindra andas i då vi tycker att hon verkar ha det lite jobbigt med andningen. Det är en lite läskig, den där inhalatorn tycker Tindra så vi får lov att hålla fast henne när hon skall andas. Traumatiskt kan man tycka, men läkaren sa att hon till slut kommer att förstå att den är bra för henne!

Vi fick också en mängd  salvor utskriva eftersom läkaren tyckte att hon hade lite eksemtendenser på kinderna. Dessa kommer väl att räcka till Tindra är en sisådär 15 år:)

Så på eftermiddagen när Tindra sovit sin vanliga lilla eftermiddagslur så vaknade hon och var så varm och röd om kinderna. Vi tog febern och den visade 39 grader. Usch och fy, nu hade lilla stumpan fått feber också.
Ja, tänkte vi: nu har magsjukan kommit till vår lilla prinsessa också.

Under onsdagen hade Tindra hög feber hela dagen och sov mest. Hon var vaken korta stunder när hon fick alvedon. Väldigt dålig var hon vår lilla tjej, hon ville inte ligga själv och var inte alls sugen på att äta. Amma var dock helt ok, vilket var bra. På kvällen var febern uppe i 40,3 grader , usch vad vi blev oroliga.....

Natten gick, Tindra sov jätteoroligt och var verkligen VARM. Sov till halvtio på torsdagen. Kollade tempen när hon vaknat, 40,1 grader. Ammade och kräktes sedan en enormt mycket över hela sig själv och mig. Då ringde jag till barnläkarmottagningen där vi var i tisdags. De tyckte att vi borde åka in på akuten eftersom Tindra varit sjuk så mycket på sistone.

Sagt och gjort, Robert kom hem och vi åkte in till barnakuten. Där gjorde de en massa undersökningar på lilla stumpan.....usch vad hon fick stå ut med mycket.

Först var det vägning: hon hade gått ner i vikt med ca 300 g, vilket aldrig har hänt förut:)

Sedan tog de ett halsprov för att utesluta streptokocker och samtidigt kollades öronen. Det var svårt att se i öronen tyckte läkaren. Det kunde ev vara en början till öroninfektion.

Halsprovet såg bra ut, så då var det bara att fortsätta med nästa undersökning som var ett infektionstest. Ett pick i fingret och det visade väldigt högt, vilket tyder på att Tindra förmodligen har en bakterie i kroppen. Nu gäller det bara att hitta den.

Så bar det av till lungröntgen för att utesluta lunginflammation. Det var inte heller så skoj för Tindra. Jag fick än en gång hålla fast henne och läkaren la tyngder på hennes ben så att hon inte skulle röra sig medan de röntagde. Hon är stark vår lilla tjej, även om hon blev jätteledsen vid alla undersökningar så var hon verkligen så DUKTIG!!!!

Lungröntgen såg bra ut, alltså ingen lunginflammation heller. Ja, vad fanns det då kvar att undersöka. Jo, just det urinvägsinfektion.

Tindra fick ligga på en brits och de stack en nål genom magen på henne rakt in i urinblåsan för att dra ut lite urin. USCH, stackars lilla tjej. Det gjorde ont, ont...... Å så fick de inte ut en endaste liten droppe urin..... Vi fick vänta en stund, amma och ge vatten och sedan gjorde de samma sak igen. Det kom inte en endaste liten droppe urin denna gång heller.................... Hur mycket kan man egentligen plåga en liten bebis????? "Inte en gång till, sa Robert" å så fick vi istället sitta där med en liten nakenfis och en kopp och vänta och vänta på att kisset skulle komma.

Tillslut så kom det, men då hann vi knappt med:) Som tur var hann vi få så mycket så att det räckte för ändamålet.

Läkaren kom och sa att man misstänkte urinvägsinfektion då det fanns både röda och vita blodkroppar i urinet, MEN man kan inte veta säkert fören i morgon då odlingen är gjord. Han ville dock på börja en behandling. Så Tindra fick atibiotika och vi fick äntligen åka hem efter ca 7 timmar på akuten.........

Imorgon, fredag, skall de ringa oss och ge oss svar och sedan får vi se hur vi skall gå vidare. Om det är urinvägsinfektion måste hon få en hel kur antibiotika och sedan skall det följas upp med ultraljud på njurarna och ev röntgen.

Hoppas, hoppas att Tindra snart blir frisk!!!!!



Till Tindra:

Du är vår lilla ängel. Du är en så stark och modig tjej. Du har det finaste leende man kan tänka sig och det tar du till och med fram när du är så sjuk och läkarna är så "elaka" mot dig. Tänk vad vi är lyckliga som har fått dig i vårt liv, du berikar vårt liv så enormt mycket. Vi älskar dig så att våra hjärtan värker och vi känner oss så förtvivlade när du mår dåligt. Allt detta klarar du så bra och det är så fantastiskt att se dig vara så stark. Livet kommer att ha mycket att ge dig, både bra och dåligt, och vi är säkra på att du kommer att vara lika stark vad som än väntar dig. Du skall veta att vi finns här för dig, alla dagar!!!!!!!